jag ligger i min säng. datorn på magen. allt är som det ska. inatt tänkte jag drömma några fina drömmar och imorgon tänkte jag vakna upp som en helt ny människa. en fin person brukade alltid säga till mig att det är en ny dag med nya möjligheter. är det så? vissa dagar känns det som att man tar steg tillbaka. är det för att man inte tar tillvara på möjligheterna? eller helt enkelt inte ser dom? jag får huvudvärk av att bara tänka. jag är så trött, har varit hela dagen. somnade en halvtimme nära jag napade B. han var fortfarande vaken när jag började höra hans lullande längre och längre bort, och plötslig sov jag. nu sover jag snart igen.