än är jag på. starkt jobbat annica! dock med en jäkla träningsvärk. men den försvinner väl under morgondagen. men det är skrämmande så otränad man är. eller ja, så svag egentligen. galet! jensan har lovat att kalla mig biffen sen. cant wait!

att prioritera är svaret på många av mina problem och när det uppstår problem runt om kring mig är svaret detsamma. varför är det så jäkla svårt då? och från att tänka vad jag kan leva med till att tänka vad jag inte kan leva utan. hur svårt kan det vara? nä fuck detta, nu går jag och lägga mig. 
          
ps. summer, mission completed!