ibland blir saker och ting så tydligt. som att man ibland oroar sig i onödan. speciellt när det kommer tilll studier. en vecka in på förra höst terminen hade jag ett nervous breakdown i tro om att jag aldrig skulle ta mig igenom terminen. vid terminens slut hamnade jag på the academic honors list på ccp. när jag skulle tillbaka till malmö högskola i våras så var jag inte antagen till mina två kurser vid terminens start, och stod som reserv mitt obligatoriska sidoämne. veckan därpå var jag registrerad på samtliga. och mitt visum, som jag många nätter vänt och vridit på mig för, det ordnade sig det med. det känns nästan lite overkligt att jag reser tillbaka till staterna om tre veckor och att hela vår terminen faktiskt har gått. först ska examensarbetet bli klart och en hemsk mattetenta ska skrivas. men jämnfört med mycket annat så känns det bara som lite småsten. jag känner mig nästan lite sentimental. kan det har varit för the trip down memory lane imorse? i vilket fall som helst är jag bara så himla glad att jag är färdig med min utbildning och att jag äntligen kan ta nästan kliv i livet.