jag fick precis pratat med missy och alla tre barnen, jag saknar dom så himla mycket. jag har inte träffat dom på en och en halv månad och det känns verkligen. det bubblade i hela min kropp när jag hörde deras röster. dahlia lät som en liten tonåring, brody verkade nästan lite arg på mig över att jag var i sverige, och när jag fick prata med micah så fylldes mina ögon med glädjetårar. jag skulle kunna göra vad som helst för dessa barn, dom är så himla fina.