vilken dag. jag sa ju det, onsdagarna är hemska. är alltid lika trött efter den alldeles för långa tisdagen. emma kom och räddade mig vid åtta. på vägen ut i bilen berättade hon för mig att det var okej att gråta om man behövde. av trötthet, av irritation och frustration. men vi tog oss till starbucks för en kaffe. det kändes som en frisk vind. 
  
imorgon är det torsdag, 7 - 1pm och 2.30 - 6.30pm. på förmiddagen har jag bara B och vi tänkte spendera den tillsammans med emma och hennes G. jag hoppas att eftermiddagen går snabbt. för sen är det fredag. ljuvliga fredag.
  
snap your fingers, and you rock my world. but screw you.