sitter och gottar mig i min säng med en ben&jerry cookie dough och en öl, för det är jag värd. 5 min in i första perioden var jag så nervös så jag behövde kräka men på något sätt lyckades jag överleva. samtidigt inser jag hur mycket saknar det. hur mycket jag saknar att vara en del av det jag såg idag. eller ja, en rättelse; jag skulle vilja vara en del av det som var för ett och ett halvt år sen, inte det som jag såg idag.
  
nu är kakdegsklumparna slut i glassen och jag ska föna mitt hår. jag känner att kvällen kan bli riktigt bra, är dock lite missnöjd med vad som ska klä min kropp men ohwell, känns säkert bättre efter några öl. oj, ännu en rättelse; ikväll ska det inte drickas öl,  ikväll ska det drickas drinkar.
 
varmisar