runt 14 tiden skrev jag ett inlägg om att jag var en fara för mig själv. det var långt och bittert. men sen gick det fan inte att uppdatera det. fast egentligen var det nog bäst så. sen kände jag att jag var tvungen att få utlopp för alla känslor, så jag gick ner och sprang på gymet. jag sprang, sprang och sprang. trodde inte att jag var den sorten som kunde få ner ilskan och och frustrationen i benen men tji fick jag! nu i efterhand känns det bra. riktigt bra faktist!

nu ska jag baba : )

     so long, puss